Pirate Parties: Here is useful footage and photos from the Pirate Party’s election win in North Rhine-Westphalia. Free for any use.

All media here is public domain / CC-zero: any and all remix, cutting, republication and broadcast is not just permitted but explicitly encouraged. The whole point of supplying the world with this media is to make it easier to create stories about the Pirate Party, after all.

Photos and video were taken on Sunday May 13, at or around 18:00, at Zakk on Fichtelstrasse 40 in Düsseldorf.

First, here is some useful video footage of when the exit polls are presented. There are several good shots here – the countdown at 00:17, the exit poll results at 00:52, and some onward cheering later afterwards. This video is beautiful in full 1080p HD.

Some of the photos in the photoset from the party afterwards are just too good:

Check the full photoset at Flickr – both people cheering and general atmosphere photos. Free for any use, misuse, abuse, reuse or refuse.

Also check Christian Engström’s collection of more photos, also CC0 / public domain, which are likewise free for any use, reuse and misuse.

(Ladda ner nyhetsbrevet i layoutat och klickbart format.)

Anna Troberg:
Lättare att hämta ut privat information:
Datalagringsdirektivet behandlar själva insamlingen av information, men reglerar inte när och hur informationen får hämtas ut. Det regleras av LEK (Lagen om elektronisk information). Därför har man nu gjort en genomgång av LEK. “Vilken chans!” kanske ni tänker och det gör ni rätt i. Här hade riksdagen en utmärkt chans att göra direktivet tandlöst genom att arbeta för en rejäl skärpning av LEK. Den chansen tog man tyvärr inte. Istället luckrade man upp LEK, så att polisen nu kan övervaka din kommunikation även om du inte är misstänkt för något brott. Piratpartiet tycker att du förtjänar att bli mycket bättre behandlad av dina politiker.

Gästskribent:
Anton Nordenfur
Piratpartiet hade sitt vårmöte nu i april och maj månad. Det resulterade i de första motionerna som lägger in ny sakpolitik på vår agenda, och öppnar upp oss för helt nya vägar (baserade på en grundideologi). Jag har skrivit ihop en sammanfattning av sakpolitiska beslut på anton.nordenfur.se. För att se en komplett lista av alla beslut, läs mer på forumet.

I media:
Anna Troberg och Henrik Alexandersson på Nyheter24: “Nu är du ännu mer övervakad – tänk på det här”
SR: “Tyska Piratpartiets självförtroende växer”

Lästips:
Unni Drougge i IDG: “Ny teknik gör ofta människor så arga att det förstör en hel dag”
Sam Sundberg i SvD: “Förlagens framtidsskräck”

Brysselkollen:
Christian Engström: “JURI-omröstningen om ACTA uppskjuten”
Amelia Andersdotter: “Omröstning i ITRE: yttrande om distribuering av audiovisuella verk”

Aktivism:
Hjälp Q göra en app.

Tipsa Tapiren!
Tipsa gärna om saker som borde vara med i Tapiren. Mejla ledningen@piratpartiet.se. (Märk mailet med “Tapiren” i ämnesraden.)

Vårt mål med breddningsarbetet är att ha ett bredare partiprogram färdigt inför valåret 2014. Det betyder inte ett heltäckande program, utan ett betydligt bredare program än det vi har nu. En dag kommer vi säkerligen att ha ett heltäckande program, men låt oss ta ett steg i taget.

Partiprogrammet kommer att bestå av två delar:
1. våra grundläggande principer
2. våra sakpolitiska program.

Den första delen, de grundläggande principerna, har vi arbetat fram tillsammans under året som gått.

Den andra delen, de sakpolitiska programmen, har vi just inlett arbetet med att skapa tillsammans utifrån våra grundläggande principer. Det är inte helt lätt att organisera ett sådant arbete, men vi tror oss ha hittat en väg som passar våra knappa resurser och höga demokratiska ideal och krav på öppenhet och deltagande. Den ser ut så här:

1. Ett nytt principprogram - Den här punkten kan vi, som jag nämnde, redan pricka av. Det nya principprogrammet är i hamn efter en öppen process som alla som velat har haft möjlighet att följa och delta i. Resultatet av det gemensamma arbetet röstades för några dagar sedan igenom av medlemsmötet med ett 97,5%-igt stöd från medlemmarna. Du kan läsa det här.

2. Breddningsbloggen - För att samla sakpolitiska förslag på ett ställe och därmed göra det lättare att följa och delta i arbetet skapade vi breddningsbloggen. Här kan vem som helst, medlem eller inte, skicka in sina sakpolitiska förslag och prata om dem med andra i kommentarsfältet. Vi släpper igenom alla idéer så länge de uttrycktes trevligt, sakligt och lättillgängligt. Högt i tak är A och O om man vill få en så kreativ process som möjligt.

3. Uppsamling - Medan det regnar in förslag och kommentarer på breddningsbloggen kommer vi löpande att försöka samla ihop idéer kring samma område i kortfattade samlingsinlägg för vidare samtal på bloggen. På samma sätt som det är viktigt att ha extremt högt i tak i den kreativa processen är det också viktigt att ha en tydlig rörelse framåt, så att det inte stannar i ett evigt bollande av lösa idéer som aldrig samlas ihop på ett konkret sätt.

4. Medlemsmötena beslutar - Alla förslag måste röstas igenom på ett medlemsmöte för att bli partiets officiella åsikt. (Styrelsen och partiledningen kan fatta sakpolitiska beslut mellan medlemsmötena, men de kan alltid köras över av medlemsmötet om mötet så vill.) Alla förslag som kommer till breddningsbloggen (i inlägg eller i kommentarer) kan lyftas till medlemsmötet för omröstning, antingen som proposition från styrelsen eller som motion från enskilda medlemmar.

Att ha möjligheten att delta i möten och att motionera är dock inte samma sak som att veta hur man gör. I god tid inför höstens medlemsmöte kommer vi därför att ha en mötes- och motionsskola på breddningsbloggen, så att alla som vill vara med och lägga motioner och delta i medlemsmötet vet exakt hur man gör det.

Jag är helt säker på att vi kommer att få in massor av bra förslag, en del dåliga och en del helt galna. Det gör inget att en del förslag är dåliga eller knäppa. Det är bara ett bevis på att vi inte stänger någon ute från breddningsprocessen. Jag har fullt förtroende för att våra medlemsmöten kommer att rösta fram ett bra och sammanhållet urval till slut.

5. Sakpolitiska program - Höstmötet 2011 slog fast att sakpolitik behandlas genom att medlemsmötet antar punkter med konkreta åsikter. Dessa punkter kommer styrelsen sedan att redigera ihop till snygga och lättillgängliga sakpolitiska program.

6. Partiprogrammet - De sakpolitiska programmen kommer allteftersom att läggas ihop med principprogrammet och voilá så har vi ett sprillans nytt partiprogram att sporta i valrörelserna 2014.

Här finns en mer kortfattad beskrivning av processen.

Följ och delta i Piratpartiets breddningsarbete!

Blogginlägg i den här serien:
Piratpartiets nya principprogram
Varför breddar vi Piratpartiet?
Piratpartiets breddning sker på våra villkor
Så här breddar vi Piratpartiet

Det låter ju bra att vi ska bredda Piratpartiet, men VAR börjar man?

Innan man ens börjar fundera på det praktiska är det viktigt att fundera på vilket inställning man ska ha till breddningsarbetet. Hur ska processen se ut? Vilka ska delta i den? Vilka ska kunna följa den? Och så vidare.

Det finns många som vet EXAKT vilken politisk plattform Piratpartiet ska ha för att vara GARANTERAD omedelbara och historiska framgångar på alla plan. Om ni inte tror mig kan ni få göra studiebesök i min mejlbox. Problemet med samtliga snabblösningar med “garanterad” framgång är att de är tämligen odemokratiska framtagna historier som jag förväntas trycka ner i halsen på mina pirater utan att fråga vad de tycker. Sedan förväntas de ändå ställa upp och slita häcken av sig med valkampanjande och valsedelsdistribution.

Well, jag vet en del om pirater som dessa politiska kvacksalvare uppenbarligen inte vet. Pirater är inte dumma i huvudet. Pirater är inte en skock lättledda får. Pirater är inte en liten armé som man kan kommendera runt efter behag. Pirater är smarta och fritt tänkande människor. Vill man få en pirat att göra något så får man faktiskt anstränga sig för att övertyga och engagera honom eller henne.

Jag vet inte hur andra partier och organisationer bedriver sitt utvecklingsarbete, men för mig finns det bara ett sätt att bredda Piratpartiet: Vi gör det tillsammans och vi utgår från vår gemensamma kärna.

Tillsammans, öppet och demokratiskt
För att en breddning av vår politiska plattform ska fungera är det viktigt att alla har möjlighet att både följa och delta i arbetet. Det är viktigt av tre anledningar:

1. Vi ska leva som vi lär - Om vi tycker att andra ska arbeta demokratiskt, transparent och inkluderande, så är det vår förbannade plikt att också göra det. Det är dessutom ett betydligt bättre sätt att jobba än att arbeta odemokratiskt och oinkluderande i stängda rum.

2. Mångfald ger resultat - Ju fler som stöter och blöter en idé, desto bättre blir slutresultatet. En person, två, tre eller fem personer kommer aldrig att kunna komma på lika många bra idéer som tusen personer med olika erfarenheter och bakgrund.

3. Delaktighet hela vägen - Den som har fått vara med och påverka våra politiska ställningstaganden kommer att känna sig mycket mer benägen att vara med och sprida dem. Visst skulle någon kunna skriva ihop ett partiprogram på egen hand, men då skulle den personen också få det tvivelaktiga nöjet att genomföra valkampanjande och att bära ut valsedlar till 5000 olika platser på egen hand. Piratpartiet är helt beroende av sina aktivister – både i utvecklingsprocessen och i arbetet med att sprida resultatet av den.

Våra grundläggande principer som vi skapat tillsammans
Min mejlbox är som sagt fylld av diverse snabblösningar som ska garantera oss omedelbar framgång. Någon tycker att vi ska anamma [insert valfritt svenskt parti här] program mer eller mindre rakt av och lägga till “Vi gillar fildelning!”. Någon tycker att vi ska anamma [insert valfri filsofisk teori här] och lägga till “Vi gillar fildelning!”. Alla är precis lika övertygade om att just deras lösning är helt rätt. Jag är precis lika övertygad om att deras snabblösningar är helt fel.

Vi pirater har skapat något tämligen fantastiskt tillsammans. Vi har skapat en ideologisk piratkärna som är bara vår och det är den som allt breddningsarbete måste utgå från. Världen har förändrats otroligt mycket sedan de politiska ideologier som de traditionella partierna lutar sig mot såg dagens ljus. Det finns självklart guldkorn att plocka här och där, men världen står inför nya problem som kräver nya lösningar. Det är dessa lösningar som vi tillsammans ska hitta med våra egna verktyg.

För några dagar sedan gav Piratpartiets medlemmar det nya principprogrammet ett 97,5%-igt stöd. I principprogrammet skissas stommen till vår ideologi fram. Det är en mycket bättre utgångspunkt för vårt sakpolitiska arbete än de politiska ideologier och filosofiska teorier som frambringat de politiska partier som redan visat sig vara oförmögna och ointresserade av att hantera de nya frågor som vi alla står inför.

Vi bygger Piratpartiet utifrån våra principer som vi kommit överens om, inte efter någon annans dröm om hur de önskade att deras favoritparti skulle kunna vara om de inte satt fast i 1900-talet.

Vi ska ta tid på oss
Gemensamt för snabblösningarna i min mejlbox är också att de är just snabba. De går ut på att jag eller någon annan ska peka med hela handen och säga: “Från och med nu ska ni alla tycka så här!” Det är, som synes ovan, odemokratiskt, opraktiskt och dumt.

Vi har tid på oss. Vi har tagit ett år på oss att tillsammans skapa vårt nya principprogram. Nu har vi lite mer än ett år och tre medlemsmöten på oss att göra huvudjobbet med att bredda vår sakpolitiska plattform. Det är naturligtvis en begränsad tid, men det är tillräckligt med tid för att vi ska kunna kosta på oss att vara smarta och inte ta förhastade genvägar som splittrar mer än de förenar.

Finns det något alternativ?
Ja, det finns det. Alternativet till det vi nu gör är att tumma på demokrati och öppenhet och att hetsa fram något som vi tror att andra vill ha på bekostnad av det vi byggt tillsammans. Det tycker jag är ett uselt alternativ. Vi ska bredda Piratpartiet, men vi ska göra det som vi vill, efter våra principer och i vår egen takt.

Både resultatet av breddningen och själva arbetet med den ska vara någonting som vi alla ska kunna vara stolta över. Det ska vara vårt. Det ska vara något som vi med glädje ska vilja sprida vidare till andra i valrörelserna 2014.

Följ och delta i Piratpartiets breddningsarbete!

Blogginlägg i den här serien:
Piratpartiets nya principprogram
Varför breddar vi Piratpartiet?
Piratpartiets breddning sker på våra villkor
Så här breddar vi Piratpartiet

En högst befogad fråga i samband med Piratpartiets breddningsarbete är denna: Varför ska vi bredda Piratpartiets politiska plattform?

Det finns naturligtvis flera skäl till varför det är bra att bredda Piratpartiets politiska plattform, men det finns två som jag tycker står ut lite mer än de andra.

1. Partiet har mognat och vill ha mer. Med det menar jag att vi insett att de grundläggande principer som vi tidigare bara applicerat på våra fokusområden – integritet, kultur och kunskap – även har mycket att ge inom andra politiska områden. Vi har helt enkelt hållit tillbaka en massa politisk potential, istället för att släppa lös den för att göra världen lite bättre. Det är hög tid att råda bot på det.

2. Väljarna vill ha mer mognad av partiet. I EU-valet kände sig många väljare nöjda med att lägga sin röst på ett smalt fokusparti. I riksdagsval vill man ha mer i utbyte mot sin röst. När man frågar folk varför de inte röstade på Piratpartiet i det förra riksdagsvalet är det vanligaste svaret något i stil med: “Jag gillar Piratpartiets idéer, men jag vill veta vad ni tycker om fler saker innan jag lägger min röst på er.” Det är ett helt rimligt argument. En röst är värdefull. Man ska inte ge den till någon som man inte känner sig helt säker på.

Det fina är att partiets mognad och väljarnas behov av mer mognad hamnar i samma slutsats: Vi behöver en bredare politisk plattform för att utnyttja vår fulla potential och för att locka våra potentiella väljare, så att vi mer kraft i vårt arbete med att förbättra världen.

En mycket trevlig bieffekt av att ha en bredare politisk plattform är att det gör det betydligt svårare för de andra partierna att stänga ute Piratpartiet från den politiska debatten. Vi kan öppna många tidigare stängda dörrar, skriva fler debattartiklar, vara med i fler debatter och uttala oss om fler saker i media.

Varje ny chans att göra vår röst hörd är en ny chans att vinna en ny röst och så att vi får mer muskler att använda i vårt arbete. Vi breddar Piratpartiet för att nå vår fulla potential att förverkliga våra vision om en bättre värld.

Följ och delta i Piratpartiets breddningsarbete!

Blogginlägg i den här serien:
Piratpartiets nya principprogram
Varför breddar vi Piratpartiet?
Piratpartiets breddning sker på våra villkor
Så här breddar vi Piratpartiet

Just nu befinner sig Piratpartiet mitt uppe i ett massivt breddningsarbete som pågått i ungefär ett år och kommer att pågå i ungefär ett år till.
Eftersom det är viktigt att så många som möjligt deltar aktivt i det arbetet, så tänkte jag kortfattat berätta lite om breddningsarbetet i en serie bloggposter.

Jag är mycket stolt över Piratpartiets nya principprogrammet. Det är resultatet av ett gediget, öppet och inkluderande arbete. Det röstades dessutom igenom med 97,5% stöd på medlemsmötet.

Men vad är då nytt med det nya principprogrammet? Har vi bytt ut våra gamla principer mot helt nya? Nej, naturligtvis inte. Vi har dock givit dem en rejält mycket snyggare och mer användbar förpackning.

Negativ alarmism och teknikfixering har ersatt med ett positivt anslag som sätter människan i centrum. Istället för att måla upp skräckvisioner om hur världen blir utan Piratpartiet, så fokuserar vi på att berätta om hur mycket bättre världen kan bli med Piratpartiet.

Jag tycker att det positiva anslaget är extremt befriande. Man kommer bara halvvägs med skräckscenarion. Vill man nå hela vägen fram, så måste man hjälpa människor att se vad de skulle kunna få istället. Piratpartiet har i och med detta nya principprogram tagit det första klivet från att vara ett doom & gloom-parti till att bli ett parti med ljusa och positiva framtidsvisioner.

Nåväl, lita inte på mig, in och läs det nya principprogrammet istället.

Med det nya principprogrammet i hamn levlar vi upp arbetet med att bredda vår sakpolitiska plattform. Det kan du läsa mer om i länkarna här nedanför.

Följ och delta i Piratpartiets breddningsarbete!

Blogginlägg i den här serien:
Piratpartiets nya principprogram
Varför breddar vi Piratpartiet?
Piratpartiets breddning sker på våra villkor
Så här breddar vi Piratpartiet

Alternativt: En singularitet förstörd av advokater. En film av Tom Scott.

(Ladda ner nyhetsbrevet i layoutat och klickbart format eller läs mer här nedanför.)

läs mer

Bilder från valvakan i Nordrhein-Westfalen, fria för publicering

Tyska Piratenpartei fick 7.9% av rösterna i gårdagens delstatsval i Nordrhein-Westfalen, och tar därmed 20 mandat i delstatsparlamentet.

Socialdemokraterna och De Gröna tog tillsammans tillräckligt med mandat för att få majoritet och kunna bilda regering, så de 20 piraterna kan i lugn och ro lära sig arbetet från oppositionsbänken.

Det här är fjärde tyska delstatsvalet i rad där Piratentpartei lyckas ta sig in i delstatsparlamentet, så den magnifika framgångssagan fortsätter.

Jag var på plats på valvakan i Düsseldorf tillsammans med Rick Falkvinge och  Gustav Nipe.

Här är några bilder (fria för publicering CC0).

…………

Läs mer: Piratpartiet, Viktualiebrodern, Rick Falkvinge, Hax, Sveriges Radio, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet

På söndagen var det val i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Det tyska Piratpartiet ser enligt de första rapporterna ut att få mellan 7-8% av rösterna och tar därmed platser i den fjärde tyska delstaten på kort tid.

– Det är väldigt roligt att det går så bra för de tyska piraterna, säger Piratpartiets partiledare, Anna Troberg. Det är uppenbart att Piratpartiet fyller ett politiskt tomrum som de andra partierna inte förmår att fylla.

http://press.piratpartiet.se/2012/05/13/annu-en-valsucce-for-det-tyska-p...

läs mer

Germany: Today, North Rhine-Westphalia in Germany went to the polls. This election is always closely watched in Germany, as it is the country’s most populous state. As expected, the Pirate Party won seats and entry into parliament – again – making this the Piratenpartei‘s fourth consecutive win.

After Berlin (8.9%), Saarland (7.4%), and Schleswig-Holstein (8.2%), the time had come to Nordrhein-Westfalen. As the exit polls were just presented, it is clear that the German Pirate Party has achieved its goal and secured seats in a fourth parliament: the exit polls indicate 7.5%, well clearing the five-percent hurdle for entry, and predicting 18 new Pirate Members of Parliament.

As the night progresses, and the actual votes are counted, this number will adjust somewhat. But the exit polls are always precise enough to give the end result with at most one percent unit of deviation in either direction.

This has a number of interesting ramifications. The immediate question is whether the expected weakening of the FDP, Angela Merkel’s junior coalition partner, will cause Germany’s government to collapse prematurely. That’s still too early to say – and with them staying in both the Schleswig-Holstein and Nordrhein-Westfalen parliaments (exit polls indicate 8.5% here), the risk of a premature collapse has lessened somewhat.

So we’re realistically looking at one more state election – Niedersachsen (Lower Saxony) – before Germany, Europe’s most populous country, goes to elect its parliament in late summer of 2013.

(Germany is a federation of 16 states, each approximately the size of a more normal European country or a typical American state. The state voting today, Nordrhein-Westfalen, is the most populous of them with about 18 million people.)

This leads us to the interesting question – why did Germany of all countries have such breakthrough success with their Pirate Party? I can see five reasons.

The first reason is that the German Piratenpartei was long-term from the get-go. Where most pirate parties are started like any internet project – “we’re going to change the world come next weekend” – the Germans knew they would be around for a long time, and invested early in the organizational foundation for that.

The second reason is timing and ripples on the water. When the Swedish Piratpartiet had its breakthrough in the European Parliament, and was in media all over the world, the German Piratenpartei was able to exploit that momentum when a local minister named Ursula wanted to create a net censorship to fight CP. T-shirts with the name “Zensursula” were common, zensur being German for censorship. The goverment did not win the narrative on that one, and the idea of censorship was abandoned while the Piratenpartei raked in new members. I’d say that this was the breakthrough in activist critical mass.

The third reason is Germany’s federal party support. Having won 1% in the European elections and 2% in the federal elections in 2009 entitled the Piratenpartei to considerable governmental funding, which is paid out to all parties that beat the half-percent mark in elections. This has allowed the Piratenpartei to buy themselves the appearance of an established party out in the streets – their posters and banners are everywhere on paid billboards, as well as on streetlights and more activist-associated locations. But all of it looks professional, yet with a new message. It looks electable, which is key.

The fourth reason is the Piratenpartei‘s early broadening of the party platform. In Sweden, we learned the hard way in 2010 that not enough people will vote a party with a narrow platform to the general parliament. The European parliament was fine, but not the Swedish one. While we were busy running an election campaign, the German pirate party were busy discussing if – and if so, how – their program should be broadened. This was rewarded with 15 seats in the Berlin parliament, which leads me to…

The fifth reason is Berlin and the breakthrough there. In hindsight, Berlin was the perfect breakthrough location. With its characteristics of a melting pot between the government-suspicious East Europe and the progressive West Europe, mixed with a dash of political forward-thinking in the city culture itself, it would have been an obvious election to bet on for a breakthrough. But when it happened last September, it changed the game – and the media spotlight was taken so well care of, that the Piratenpartei managed to convert the progressive Berlin votes to enough votes in the industrial and traditional Saarland to enter into that parliament too. The Berlin victory of 8.9% was the definite breakthrough into mainstream awareness, and here we are.

Comments? Anything obvious I’m missing from the analysis?

Följ valet på tyska Piratpartiets videoström

Nordrhein-Westfalen är Tysklands största delstat med 18 miljoner invånare, alltså dubbelt så mycket som Sverige. Imorgon söndag är det delstatsval där, och vårt systerparti Piratenpartei förväntas ta sig in i delstatsparlamentet. Det blir i så fall den fjärde segern i rad för det tyska Piratpartiet i delstatsval.

Jag kommer vara där tillsammans med Rick Falkvinge och Ung Pirats ordförande Gustav Nipe, för att fira segern tillsammans med de tyska piraterna.

Vallokalerna i NRW stänger klockan 18.00 på söndagen, och första valprognosen väntas runt 18.10.

Piratenpartei direktsänder en videoström på http://piratorama.de/stream/

Klicka in där och lyssna på jublet när första prognosen kommer. Det brukar vara en upplevelse.

…………

Mer hos: SvD, Gustav Nipe, Rick Falkvinge, Piratpartiet

Corruption: Judge Chris Hensen, who ordered the Dutch Pirate Party to censor all links to The Pirate Bay recently (something Techdirt calls Censorship Crazy), appears to have quite a bit of dirt in his baggage.

This morning, @Kanarieman pointed me to an article of my own from 2010: just under two years ago, another very strange case went down in the Netherlands. The same judge, Chris Hensen, ordered that talking about file names was legally the same thing as distributing the actual files so named, and ordered the discussion forum FTD shut down. Yes, a discussion forum distributing no files was ordered to be shut down.

At its time, this case was decried as a blatant violation of free speech (but, alas, actually confirms that you can’t have the copyright monopoly and free speech at the same time).

However, something odd appeared in the aftermath. A brochure was discovered, where the plaintiff’s representative in the case – a professor Visser – offered commercial courses in anti-piracy, together with the judge, Chris Hensen. The plaintiff and judge were running a commercial enterprise together, one that had a direct bearing on the subject matter of the case.

Let me take that once more, for this is truly mind-boggling: not only was the plaintiff and judge personally and closely acquainted, the plaintiff in a controversial copyright monopoly case was running a commercial anti-piracy outfit together with the judge in the case. Money was involved. Commercial interest was involved. The judge was, as it appears from this brochure for the quite expensive course, getting money. Shortly after the case. In a directly related matter together with the plaintiff. That makes the judge not only corrupt, but textbook corrupt.

(UPDATE: @LeHoax explains, “It’s not just any course they do together, it’s part of the Dutch bar association’s official training program for lawyers.” This is relevant to the context, of course, and mitigates the situation somewhat, but doesn’t detract from the fact that plaintiff and judge were together in a commercial venture on the direct subject matter – the plaintiff’s side, piraterijbestrijding (fighting piracy), is clearly readable in the brochure.)

This judge, this corrupt judge Chris Hensen, is the exact same judge Chris Hensen that has now banned links to the Pirate Bay from a political party, another equally crazy whackdown on fundamental freedoms of speech. But seeing this background, things fall better into place: the judge Chris Hensen was corrupted to begin with, and has been since at least 2010.

I can’t help feeling that this is getting ridiculous. From the IPRED champion in the European Parliament who was married to the Vivendi chairman, to the lead police investigator in The Pirate Bay case who got a job with Warner Brothers (a plaintiff) immediately on finishing the investigation, to the judge in the Pirate Bay case who was a member of the plaintiff’s pro-copyright organization, and now this – can’t the copyright industry fight for the monopoly ideas on their own merits, without needing biased, prejudiced, and corrupted officials?

UPDATE 2: There are several more interesting references, links, and facts surrounding this story over at the discussion thread on Hacker News. Also, here is a Dutch source that confirms the factual circumstances regarding the business relationship between plaintiff and judge in the FTD case.

(Footnote: before somebody points out that this would be libel or slander against the corrupt judge Chris Hensen, I am a licensed journalist in the Kingdom of Sweden, making this site run under constitutional Freedom-of-Press laws (Swedish: utgivningsbevis). This kind of whistleblowing against corrupt officials is what those laws were made for.)

Den här lille killen heter Theodor. Han är inte så gammal. Han föddes i måndags och var 52 cm lång och vägde 3580 gr. Han vet inte så mycket om världen än.

Han vet till exempel inte att det kommer att komma en tid när man mäter sin vikt i kilo och inte i gram. Han vet inte att han måste tillbringa en massa år i skolan och att han måste genomlida nervösa jobbintervjuer för att få ett jobb han tycker om. Han vet inte att han en dag kommer att stå med svettiga handflator och stamma ut ett nervöst “Du, jag gillar dig… Typ mycket!” till någon han desperat vill ska känna detsamma för honom. Han vet inte att han kommer att behöva betala räkningar varje månad, tömma diskmaskinen och klippa gräset.

Alla de där framtida sakerna vet han inget om just nu, men det spelar ingen roll för han vet det allra viktigaste. Han vet det som kommer att hjälpa honom att tackla alla de där andra sakerna någon gång i framtiden. Han vet att han är älskad. Han vet att det finns människor som skulle göra precis allt för att hålla honom trygg, varm, mätt och glad.

Det finns dock ett orosmoln på Theodors annars så klara himmel. Det finns människor som tycker att han inte borde finnas. Det finns till och med ett helt parti som med jämna mellanrum ler sina allra frommaste leenden och meddelar att de naturligtvis inte har något emot en liten kille som Theodor, men att det nog ändå vore bäst om hans föräldrar inte hade haft möjlighet att berika sin familj med honom. För hans egen skull, naturligtvis. Alltid för barnens skull.

I dag presenterade Kristdemokraterna sin “nya” familjepolitik anno 1832 eller däromkring. Det talas vitt och brett om hur viktig familjen är. Man brer på om att barnens trygghet ska sättas i centrum. Tyvärr omfattas inte Theodor av deras vackra visioner om familjen. Han har ingen trygghet att hämta hos KD. Han kan inte hoppas på att få en plats i KD:s familjevänliga centrum. Tvärt om. Det enda han har att hämta hos dem är en stigmatiserande plats vid sidolinjen. Theodors familj passar nämligen inte in i KD:s präktiga kärnfamiljsmodell. De är verkliga människor, inte något stiliserat och tillrättalagt “verklighetens folk”.

Jag känner inte Theodor, men det känns lite som om jag gör det eftersom hans föräldrar twittrat glada tweets om ultraljud och föräldraträffar på BVC i månader. Jag vet att han är efterlängtad. Jag vet att han knappt hade hunnit se dagens ljus innan hans föräldrar stolt twittrade och Facebookade ut nyheten om hans ankomst. Jag vet att han är älskad, för hans mammor gör som mammor gjort i alla tider. De skyddar sitt barn när vilddjuren kommer för nära, även när de kommer i fromma fårakläder. Förr skyddade mammor sina barn med stenar och pinnar. Nu gör de det i textform, men principen är den samma. En av Theodors mammor, Alexandra Einerstam, har skrivit ett öppet brev till KD. I väg och läs brevet i Arena.

Göran Hägglund och Emma Henriksson skriver visserligen i sin DN-artikel att “En familj är en grupp människor som hålls ihop av mer än vanliga vänskapsband”, men det är tomma ord väl valda att till synes mjuka upp KD:s fyrkantiga bild av vad en familj är. Så länge de få tappra kristdemokrater som vågar sig till Pride varje år får springa gatlopp internt i partiet för att de socialiserat sig med hbtq-folk, så finns det ingen anledning att tro på Hägglunds och Henrikssons tomma floskler. Så länge KD inte gör upp med hbtq-fobin inom partiet, så klingar deras prat om familjen som “en grupp människor som hålls ihop av mer än vanliga vänskapsband” ihåligt. Kärleken må vara störst av allt i Bibeln, men i KD är den ta mig fan inte det.

Theodors problem är inte att han har två mammor som älskar honom. Theodors problem är att det finns bigotta bakåtsträvare som tror att de har rätt att bestämma hur andras kärlek ska se ut.

Mitt råd till Theodor är detta: Skit i bakåtsträvarna. Lev ditt liv i visshet om att du förtjänar exakt samma rättigheter som alla andra. Om någon försöker undanhålla dig dina rättigheter, tig inte still. Ställ dig upp och kräv dina rättigheter.

Men, det där behöver jag naturligtvis inte säga. Det där har dina mammor redan börjat lära dig.

Andra som bloggat om detta: Martin Moberg, Peter Johansson, Hans-Inge Smetana, Martin Edgélius.

Ber om ursäkt i förkant för arg drapa igen, både detta och mitt förra inlägg är lite uppgörelser med saker som jag inte för mitt liv kan förstå hur det ska gå att förändra. Vet inte om det är onödigt att skriva ur ett samhällsperspektiv, men nödvändigt för att släppa ut lite ånga.

Det är verkligen jätteobehagligt att så många tycker att våldtäktsoffer har nåt slags ansvar för att ha drabbats. Sitter och läser kommentarerna under artikeln i Aftonbladet och flera (alldeles för många) uttrycker nåt slags åsikt som går ut på det. Jag förstår det inte. Reagerade lite dessutom när jag såg en tråd på reddit, där en kille “ber” tjejer sluta använda yogabrallor på gymmet så han slipper “hamna i fängelse”. Liksom, va…?

Egentligen borde det vara skitenkelt att koppla ihop sin egna brist på ansvar med kvinnors, då eller, tänker jag lite torrt. “Om inte du kan hålla dig i styr, varför skulle kvinnor” ungefär. Jag är ganska trött på fejkade skillnader mellan kvinnor och män.

Varför handlar “borde veta bättre” inte om de som utsatt någon för en våldtäkt?

Och det värsta är att jag kommer antagligen att behöva muttra över denna ruskiga inställning för resten av mitt liv, för folk framstår vägra släppa sargen. En del kopplar det till och med till en rättvisefråga, ironiskt nog, att kvinnor har det så jävla förspänt så alltså ska man inte göra något åt det, filibustrar tills inga attitydförändringar sker.

Men alla män då? Som framställs som otänkande djur för deras sexualdrift är så jävla obönhörlig och självkontroll är omöjlig? Jag vet att många stör sig på den bilden av män som fan, och ÄNDÅ obstruerar när ämnet är på tapeten. Använder det till och med som ursäkt för att slippa bry sig om det, många gånger utan att ens fatta att vad de gör är att bevara status quo, som de ju själva inte är nöjda med.

Män, som till och med ska vara lite tacksamma, sådär, som får sex. Härlig stämpling att växa upp i. Vad sägs om de förtvivlade män som hållts fångar som “sexslavar” hos en kvinna i Tyskland? När det rapporterades om användes knappt ens ordet våldtäkt, t.ex.

En kompis till mig blev våldtagen. Han trodde att han hängde med på en kul efterfest, men blev våldtagen av några män, som “trodde han var med på det”. Gissa om han vågade anmäla det? Hur skulle han förklara, han som var man, att han utsatts för ett övergrepp? Han tyckte, helt felaktigt och precis som alla andra drabbade, att han fick skylla sig själv. Förövarna går fria att utsätta andra, om och om igen.

För att vi, i samhället, vägrar lägga ansvaret på de som våldtar. För att vi envisas med att upprätthålla stereotyperna, skämtar om det, och lägger grunden för en obehagligt förlåtande attityd mot övergrepp. På grund av stereotyper som i princip är påhittade, för att inte säga påtvingade på folk.

Skämta på du bara, lite humor ska man ju ha. Skitsamma vad du bidragit med för överjävlig situation till dina medmänniskor. Vifta sen bort det, med att göra jämförelser mellan äpplen och päron och indikera att det är de som drabbades som är ansvariga. Du är ren som snö, och så förbannat rättfärdig i alla lägen.

Jag ser de som, medvetet eller omedvetet, ursäktar våldtäkt som våldtäktsmänniskor. De fortsätter att sparka på de som ligger och upplever sig till och med ha rätt att göra det. Så bekvämt att påpeka att den som redan är nedbruten, har lättats att böja sig.

Angela Merkel står vid den grekiska gränsen och blir utfrågad av gränsvakten:

- Name?

- Angela Merkel.

- Occupation?

- No, no, not yet.

Repression: Reality sometimes does exceed fiction. Three days ahead of the elections in North Rhine-Westphalia, Germany’s most populous state, the Piratenpartei‘s website has been discovered to be censored in schools. These state-run institutions do not allow people – voters – to read what policies the challenger party stands for.

Specifically, it is the election program of the German Pirate Party that is being actively censored in schools, under the category “illegal drugs”. It is no secret that the German Pirate Party wants to change the law to regulate, rather than prohibit, cannabis. Apparently, expressing a desire to change the law is seen as just as dangerous as breaking the law – just questioning the current policy: enough to suppress freedom of speech in the state-run schools.

It should be noted that the Piratenpartei is currently polling at levels that would give the party 8-10% of the seats in the state parliament, so the challenge is real and the challenger is expected to win seats in the elections this Sunday. It is far from a nonsense minority party; rather, it currently has a lot of the media spotlight.

The censorship was first discovered by Kai Schmalenbach, who posted a “website censored” screenshot when trying to access the election program in a school in the city of Soest.

The censorship being used in schools is called Schulfilter Plus (“School Filter Plus”), who, according to Netzpolitik, washes their hands and say that they just use another censorship list from IBM, which they claim “has a good reputation”. Assuming this censorship is revoked immediately, which we don’t know, officials claim it may take as much as 24 hours before voters may again see what the challenger party stands for. At such a point in time, it would be less than 48 hours before the election stations open on Sunday morning.

If this is not a demonstration of the utter rejectability of censorship and why it should never be allowed under any circumstance, as events like this will happen, I don’t know what would be the necessary demonstration.

The Swedish Pirate Party had a similar episode in the run-up to the 2006 elections, when the Swedish Pirate Party’s website was censored on August 23 from all public offices in Västra Götaland, one of Sweden’s largest regions. (The election was held on September 17.) After a media outcry, and the responsible IT people essentially saying “we have delegated this censorship to corporations in the United States, so we cannot be held responsible”, the censorship was lifted.

Via Netzpolitik (in German).

Innan omröstningen om implementeringen av datalagringsdirektivet för några veckor sedan påstod en hel skock riksdagsledamöter att de var “tvingade av EU” att rösta för direktivet trots att de “absolut inte” tyckte att det var ett bra direktiv.

Det är bara bullshit, men låt oss för vidare resonemangs skull anta att det vore sant.

Datalagringsdirektivet behandlar själva insamlingen av information, men reglerar inte under vilka omständigheter informationen får hämtas ut. Det regleras av LEK (Lagen om elektronisk information). Som en direkt följd av datalagringsdirektivet har man därför valt att göra en genomgång av LEK. “Vilken chans!” kanske ni tänker och det gör ni rätt i. Här hade alla de där riksdagsmännen som enligt egen utsago var tvingade att rösta för datalagringsdirektivet en utmärkt chans att göra det tämligen tandlöst genom att arbeta för en rejäl skärpning av LEK. Gissa en gång om de tog vara på den chansen…

Nu undrar jag därför följande:

Om det var EU som höll i nötknäpparen under omröstningen om datalagringsdirektivet, vem var det som höll i den under dagens omröstning om LEK?

Någon måste det ju ha varit, eftersom det aldrig tycks vara riksdagsledamöterna själva som ska kunna ställas till svars för sitt röstande… Så, please, do tell.

Medan jag sitter här och väntar på svar kan ni andra läsa om folk med lite hårdare nötter som tycker att ni förtjänar mer än ett gäng kappvändare.

Tänk om dina elektroniska brev tvingades genom statliga filter för kontroll. Tänk om det dygnet runt registrerades information om var du befann dig och vem du pratade med i telefon med eller smsade. Tänk om din bussresa till jobbet registrerades och sparades. Tänk om du när du åkte tåg tvingades visa legitimation. Tänk om nyfikna övervakningskameror registrerade när du handlade grönsaker på torget. Tänk om du när du skulle rösta upptäckte att en valförrättare slängt ditt partis valsedlar i soptunnan för att ingen ska rösta på det.

Tänk om din utrikesminister figurerade i utredningar om folkrättsbrott. Tänk om din justitieminister inte riktigt vet vad det är för skillnad på misstänkta och dömda. Tänk om du slog upp tidningen och fick läsa rena hyllningsporträtt av finansministern. Tänk om statsministern gömde sig för dig och andra ministrar teg som muren när journalister försökte granska deras arbete.

Tänk om dina riksdagsmännen var så rädda för att säga ifrån att de på fullt allvar påstod att de bara får trycka på ja-knappen i viktiga omröstningar som påverkar ditt liv. Tänk om de valde att rösta för att polisen skulle kunna övervaka din kommunikation även om du inte är misstänkt för ett brott.

Tänk om du levde i ett sådant land?
Tänk om det fanns någon som tyckte att du förtjänade något bättre?

Den dåliga nyheten är att du redan lever i ett sådant land.
Den goda nyheten är att Piratpartiet tycker att du förtjänar något mycket bättre.

Pressmeddelande från Piratpartiet:

Piratpartiet: Data-roaming i Europa är fortfarande på tok för dyrt!

”EU:s prisreglering av gränsöverskridande mobil datatrafik (roaming) är ett slag i luften. De nya priserna är minst tio gånger för höga, om man vill att vanliga människor och småföretag skall ha råd att använda mobilt internet på resa i Europa.”

Detta säger Piratpartiet, efter att Europaparlamentet i dag gett sitt godkännande till EU:s fortsatta reglering av roamingpriser för mobil teletrafik.

”2.000 kronor per Gigabite mobildata är helt enkelt inte realistiskt. Så trots att man reglerar priserna för mobil datatrafik i EU, så kommer den i praktiken inte att vara ekonomiskt tillgänglig för de flesta människor” säger Christian Engström, som är ledamot för Piratpartiet i Europaparlamentet.

”Om man menar något med fri rörlighet i EU, då måste människor kunna använda sina datorer, tablets och smartphones även när de är ute och reser. På samma sätt som man har monterat ner EU:s inre gränser för människor och handel måste man även montera ner de elektroniska gränserna” säger Amelia Andersdotter, som också hon är piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet.

”Vi piratpartister har tillsammans med parlamentets gröna grupp drivit linjen att mobil datatrafik skall få kosta maximalt 200 kr per Gigabyte. Det vill säga en tiondel av vad som nu beslutats. Även det ger telebolagen god vinstmarginal, då produktionskostnaden är cirka 10 kr per Gigabyte. Jag vill även påpeka att många små och fria teleoperatörer stödjer vår linje. Det är de stora jättarna och de forna statliga telemonopolen som kämpar för att hålla priserna uppe” säger Christian Engström.

”I det uppkopplade samhället vill man kunna läsa sin mail, följa sina sociala nätverk, chatta, blogga och twittra även när man är på resa. Man vill kunna googla, läsa nyheter, lyssna på musik och arbeta var man än befinner sig. Det borde vara självklart. Men med höga priser för mobil datatrafik stängs människor av från informationssamhället bara för att de passerar en nationsgräns. På så sätt skapas en konstlad brist som går ut över människors möjlighet att fritt kommunicera” säger Amelia Andersotter.

Jag har lagt en hel del energi det senaste året på att försöka göra det här beslutet så bra som möjligt, och jag talade i kammaren om dataroamingen igår. Mitt inlägg där går att leta sig fram till via den här länken på EU-parlamentets hemsida:

http://www.europarl.europa.eu/sed/speeches.do?sessionDate=20120509

Som sagt: bättre än ingenting, men EU-parlamentet missade chansen att göra något riktigt bra.