Valfrihet eller frihet utan val

Tidningen Riksdag och Departement hade en notis häromnumret om att man skall etablera vårdcentraler med etnisk profil i Stockholm. Tanken är "att en mångfald av specialiserade vårdcentraler sporrar konkurrensen och ökar servicen till patienterna". Valfrihet framhålls som något mycket viktigt. Ibland.

Det finns gott om saker att välja på. Jag skulle gärna citera inledningen av filmen Trainspotting, men det får man inte göra på ungefär 100 år med nuvarande copyrightregler, så ni får slå upp det själva. Vi kan i alla fall välja mellan 20 olika sorters tandkräm, och ett dussin olika chipssorter, och en massa olika försäkringsbolag och "identiskt lömska elbolag" för att citera en Spanare, men av någon anledning är vi inte betrodda med att på allvar välja våra politiker eller påverka vad de gör. FRA-lagen skall införas och det är bara för befolkningen att hålla käft, tycker politikerna (med ett drygt halvdussin undantag, som jag fortfarande har respekt för). Vi är inte välkomna att ha en åsikt i den frågan. Vi är inte heller välkomna att ha åsikter om till exempel den snabba utförsäljningen av statliga bolag.

Det sägs att valfrihet har ett egenvärde i sig. Vi ska alla vara individualister, och kunna forma våra liv precis som vi vill. Sedan kommer som vanligt ett men: vissa saker måste vi tydligen vara med på. Det är OK att välja smör, men det är inte OK att uttrycka sin åsikt om massavlyssningen. Det är OK att fundera framför en hylla med nio sockerfria läsksorter (samtliga fulla med märkliga kemikalier) men det är inte OK att fundera på om våra nuvarande copyrightsystem och patentsystem är till nytta för mänskligheten i stort. Det är OK att välja generiska mediciner på apoteket, men det är inte OK att tycka att medicinpatent gör skada. Det verkar som om det finns mycket starka gränser för vad man får välja. Tumregeln är att man man inte får välja något som är viktigt om man ser på det hela med klara ögon. Vi får välja var våra pensionspengar ska investeras, men vi får i praktiken inte välja att investera dem utanför aktiemarknaden.

Det känns som om någon försöker utmatta oss med vardagsval så att vi inte ska engagera oss så hårt i de frågor som makthavarna själva vill kontrollera. Metoden är ganska klyftig, tvinga alla att förlora sig i småfrågor om vilket elbolag som är tre öre billigare eller vilken mack som är fem öre billigare per liter, och se folk bränna ut sig på att bedöma om de tre kronor de sparar på att tanka på UltraLågpris i stället för vanliga Snålmacken är värda omvägen på sex kilometer. Samtidigt klagar man i partiledningarna på att ingen orkar (eller vill) engagera sig i partipolitiken, och man fnissar glatt medan valdeltagandet blir lägre och lägre i takt med att folk blir trötta på att ständigt välja men aldrig få yttra sig när det verkligen gäller. De som inte röstar har ju ingen åsikt. En utebliven röst är inte en nej-röst, oavsett vad folk tror. Även om det bara var hundra personer som gick och röstade skulle valresultatet glatt tas emot som giltigt av vem som nu fick flest röster. När det handlar om viktiga saker borde ALLA ha en åsikt och göra sig hörda.

Men faktum är att vi inte måste samarbeta. Ingen tvingar oss. Strunta i de tusen småvalen som drar ur dig energi och livslust, och fokusera på de större sakerna. I stället för att försöka spara en halv procent på bensinpriset, enstaka kronor på flera hundralappar, så tanka varsomhelst och lägg energin på att skriva till makthavarna och kräva att momsen tas bort på bensinen i stället. Låt bli att byta teleleverantör varje år och skriv i stället till Post- och telestyrelsen och kräv riktiga sanktioner mot telefonförsäljarna som ringer dig mitt i middagen. Du som tänker ligga på sofflocket för att du avskyr alla de sittande partierna, kliv av sofflocket och rösta på något som är ett tydligt NEJ när nästa riksdagsval kommer. Det kan vara i stort sett vilket nystartat parti som helst. Jag ser förstås gärna att du röstar Pirat, för den personliga integritetens skull, men alla alternativ som är registrerade partier och inte sitter i riksdagen är i praktiken ett NEJ till riksdagens beteende. Att rösta på Kalleankapartiet eller Tomma Stolar funkar inte, för lagen är fiffigt nog ordnad så att röster på icke existerande partier klassas som "ogiltiga" och därmed räknas de inte. Se alltså till att välja Sjukvårdspartiet eller Junilistan eller vad som nu ligger dig närmast och är registrerat, om alternativet är att du inte kommer iväg till vallokalen alls.

Jag har kommit på att jag ska göra ett personligt val i oktober. Jag tänker låta bli att köpa film och musik. I vanliga fall lägger jag rätt mycket pengar på framför allt musik (utan musik tappar livet smaken) men jag tänker välja att lägga pengarna på annat den här månaden. Jag är nämligen trött på de eviga reklamsnuttarna först på DVD:erna om att pirater är svin, som jag som betalande kund tvingas se, och jag är trött på att skivbolagen och deras paraplyorganisationer lägger miljoner på att stämma sina tilltänkta kunder och försöka lobba igenom äckliga lagförslag. Jag tänker skicka ett par hundra till EFF i stället, som sysslar med att försvara oss mot de här skadedjuren. Skivbolagen och filmbolagen gör miljardvinster medan de gnäller om att de förlorar mängder av fiktiva pengar. Jag orkar inte med de fånigheterna längre. Jag väljer att inte samarbeta med de som förolämpar mig, jag nöjer mig för stunden med de hundratals skivor jag redan äger och jag använder pengarna till något bättre den här månaden. Jag vore glad om fler följde mitt exempel, men det valet är givetvis ert.

Trackback URL for this post:

http://www.webhackande.se/trackback/68

Kommentarer

Det enahanda fokuset på den

Det enahanda fokuset på den fördelningspolitiska höger-vänster skalan har medfört att i praktiken är det det enda vi väljare kan säga till om, i andra frågor är det i mångt å mycket upp till politikerna/partierna att bestämma enligt eget gottfinnande.

Vad det handlar om är att politikerna tror att dom kan bestämma huruvida vi vill ha ett fritt eller slutet samhälle bara vi får bestämma om det ska vara låga skatter och lite offentlig sektor eller höga skatter och mycket offentlig sektor. Dom vill att vi ska sälja vår frihet mot att vi får antingen lite "vårdskolaomsorg" eller får behålla lite mer av våra pengar.

Men frihet kan inte säljas, för den är ovärdelig.

Republikraterna

Dessutom är den svenska höger-vänsterskalan precis som den amerikanska egentligen en skala där de två ändarna är mycket nära varandra. Jag kommer inte ihåg de verkliga siffrorna, men i senaste valkampanjen tyckte ena sidan att max ersättningsnivå för arbetslöshetsersättning skulle vara 75% av full lön, medan den andra tyckte 80%. Man måste ge sig ut från riksdagshuset och ut i friska luften för att hitta "extremistpartierna" som sträcker sig längre än fem procent från motståndarsidan. Det är sorgligt. Eric Reed Boucher brukar framhålla att i USA finns i realiteten bara ett parti, "the Republicrats", som tar alla röster á la kommunistiska valsystemet, och inom det partiet finns falanger som växlar några procent hit och dit när det gäller bidrag till bönder kontra bidrag till storföretag etc.

Anna Troberg påpekar att det är dags för politikerna att kvickna till och inse vilka som är uppdragsgivaren egentligen. Hon har alldeles rätt, och en av de saker som det borde finnas mycket mer av är mer visionära förslag som de Kopit skriver om och som jag tror du efterlyser när du tycker att fokuset är för snävt på höger-vänster-konceptet.

På ett sätt tycker jag att politiken behöver en person som DiLeva. Någon som kan direkt krossa mönstren. När alla andra ställer sig upp och säger "vi tillsätter en tråkig utredning om marginalskatteeffekterna på alternativ energiutvinning" kunde han ställa sig upp och säga "vi tillsätter blommor, och för övrigt borde alla miljövänliga energikällor vara helt befriade från skatt!".
Jag är medveten om att exemplet är flummigt, men det behövs någon med visioner. Det verkar som om de politiska ambitionerna dog på 80-talet. Innan dess hade de flesta partier någon slags långsiktigt mål som de försökte baxa världen mot. För kommunisterna var det ett arbetarparadis. För sossarna var det ett land med trygghet och viss arbetarmakt. För högern var det ett samhälle med maximal frihet för individen och för centern var det öppna landskap. Folkpartiet ville ha allt åt alla. Nu sysslar alla med att vinna nästa val och ta taktiska poäng genom att lägga krokben för varandra i alla omröstningar, vilket leder till partipiskan och blockpolitik. Nu vill vänstern ha ett f.d. socialdemokratiskt samhälle, sossarna vill ha allt åt alla, centern och moderaterna vill ha en bevakningskamera i varje rum och folkpartiet vill ha batänger. Batonger. Whatever. Framför allt vill alla vinna nästa val. Om principerna måste offras för att vinna, så offras de. Ta trängselskatten i Stockholm som ett konkret exempel på det.

På den tiden då partierna hade egna visioner hade de också mer respekt för de mänskliga värdena och individens frihet. Övertramp förekom, då som nu, men på det hela taget hade man högre mål att sträva mot. Nu hasar man i snöslasket av krossade illusioner och ideal och allt är stiligt cementgrått.
Det nuvarande systemet måste förändras, på ett eller annat sätt. Friskare blod in i kanslierna, folk som tänker längre och hårdare och i nya banor. Just nu betyder "fokus på individen" att en bevakningskamera står för fokuserandet. Det borde vara ett mänskligt medkännande öga som ser individen i stället. Som du säger, "frihet kan inte säljas, för den är ovärderlig". De ihärdiga försöken att devalvera vår frihet eller sälja bitar av den (för att köpa något annat) måste upphöra.

Ok, jag är på!

Ok, jag är på!

Såg att Metallicas nya kostade vadå, 230 eller 250 spänn - nån fantasisumma i den stilen, som om några låtar på en plastbit någonsin skulle vara värd ens hundringen med ett vettigt, icke-monopolistiskt system. EFF kommer i oktober få priset av en Metallicaskiva av mig, istället för frihetens motståndare i just Metallica och deras skivbolag. Sen får jag se över budgeten och se om det är något jag kan göra varje månad. Jag är redan guldpirat...

Hell yeah! :D

Hell yeah! :D

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

Skriv ny kommentar

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter

Type the characters you see in this picture. (verify using audio)
Type the characters you see in the picture above; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.