upphovsrätt

Skolfoton

Ibland får jag frågan vad det spelar för roll att upphovsrätten ser ut som den gör, det finns ju inget som hindrar skapare att släppa sina verk friare än lagen säger, eller sprida dem via p2p-nätverk?

Om att äta kakor och samtidigt sälja dem

Det märks att det är lite svårt för icke-tekniker att förstå saker som skillnaden mellan nerladdning och streaming och hur The Pirate Bay fungerar. Jag ska försöka reda ut begreppen lite. :-)

Kulturreform

Eternal copyright of the catless mind.

Dagens Nyheter skriver om att regeringen avvisat EU-kommissionens förslag om "förlängd skyddstid på inspelad musik från 50 till 95 år". Argumenten emot är att förslaget var hafsigt skrivet (så nästa gång kommer skivbolagen att använda en bättre ordbehandlare och ha raka marginaler) och att det är en "för komplicerad modell", vad nu det kan betyda.

Blitzkrieg

Regeringen ger ytterligare tid till utredningen om det svenska jordbruksstödet från EU. Uppdraget skulle ha varit klart i mitten av Oktober, men nu förlängs tiden till 21 December i år. Så konstigt. Det kan det inte finnas någon anledning till. Det tog tre timmar att förvandla FRA-lagen från något som mer än halva riksdagen inte kunde acceptera till något som det inte var några större problem med. Nu kommer den eländiga jävla IPRED1 att blixtbehandlas innan någon hinner bråka om det. Om man kan ta ett beslut som upphäver brevhemligheten på tre timmars varsel, och en lag som tar bort rättstraditionen att lagens straff inte handlar om hämnd på ett par veckor, så kan den där utredningen göras på en eftermiddag. Prestera!

“Kulturen spirar inte ur en gevärspipa”

Anders Andersson har i en kommentar hos Anna Troberg skrivit väldigt tänkvärt om upphovsrätt vs. yttrandefrihet. Jag tar mig friheten att kopiera hans yttrande och lägger upp den här för vidare spridning. Kanske blir det rent av fler som kopierar och använder sig av delar eller hela texten:

Kommentar från Anders Andersson

October 9, 2008, 6:02 pm
Yttrandefriheten kan tolerera att enskilda kivas inbördes om vem som varit först med ett visst yttrande, för om någon annan redan har sagt precis det jag vill säga och vem som helst kan ta del av det, då är ju min upprepning av yttrandet onödig. De rättsliga konsekvenserna av att man sprider någon annans yttrande bör inte bli värre än att man får ersätta upphovsmannen för den faktiska förlust han gjorde. Staten må tillhandahålla en domare som har att lösa tvisten mellan parterna, men där går gränsen.

Prenumerera på innehåll